Was wir im Winter machen

Winterarbeiten am Göta Kanal

Viele glauben, dass der Betrieb am Göta Kanal vollständig eingestellt ist, wenn das Fahrwasser nach der Saison schliesst. Dies stimmt natürlich nicht ganz. Wenn unsere Bootgäste den Kanal verlassen haben und die Landbesucher ihr letztes Eis gegessen haben, beginnt die Saison für die Winterarbeiten. Während dieser Zeit werden die grössten Reparations- und Renovierungsarbeiten für den Unterhalt der Kanalanlage durchgeführt, sodass diese auch in Zukunft gesichert ist.

Häufige Fragen

Was macht die Göta Kanalgesellschaft eigentlich im Winter?

Wenn der Sommer vorbei ist und das Fahrwasser geschlossen wird beginnt unsere Saison für Winterabreiten, der jährliche Unterhalt des Göta Kanals. Die Winterarbeiten sehen ganz unterschiedlich aus – vom Ersetzen von fast 200 Jahre alten Schleusentoren bis hin zum Bau einer neuen Anlegestelle. Wir betreiben auch ein Immobiliengeschäft, in welchem Renovierungs- und Bauarbeiten regelmässig ausgeführt werden müssen. In dieser Arbeit gehen wir von den Kommentaren und Kanalerlebnissen unserer Kunden aus und versuchen ständig, den Göta Kanal zu einer noch besseren Destination zu entwickeln.

Wieso investiert man so viel Zeit und Geld für die Renovierung des Göta Kanals?

Der Göta Kanal ist eines der grössten Bauwerke Schwedens und eine wichtige Tourismusdestination. Unser Besitzer, der Staat Schweden, sowie das schwedische Volk möchten den Kanal für die Zukunft bewahren. Jährlich lockt der Göta Kanal ungefähr drei Millionen Besucher und ist dadurch ein starker Motor im schwedischen Tourismussektor. Dafür Zeit und Energie zu investieren finden wir deshalb ausgesprochen wichtig.

Wie oft werden die Schleusentore ausgewechselt?

Da der Göta Kanal über insgesamt 58 Schleusen verfügt müssen wir jedes Jahr mehrere Schleusentore renovieren oder ersetzen. Manchmal muss ein neues Schleusentor gebaut werden, manchmal müssen lediglich die hölzernen Teile ersetzt werden. Es ist eine mühsame Arbeit, die eine grosse Investierung erfordert. Sämtliche Tore werden von unseren tüchtigen Kanalreparateuren in unserer Werkstatt in Berg gebaut.

Um Überschwemmungen zu verhindern gibt es an mehreren Stellen entlang des Kanals sogenannte Stemmtore, insbesondere auf langen, geraden Strecken und bei Brücken. Ursprünglich dienten diese Stemmtore als automatische Schliessungsanordnung bei Leckagen, da sich die Tore durch die Strömung des Wassers von selbst schlossen.

Heutzutage sind diese Stemmtore auch notwendig bei Reparationen, um zu vermeiden, dass allzu grosse Mengen Wasser aus dem Kanal entleert werden müssen.

Was kostet ein neues Schleusentor?

Die Kosten für den Bau und die Installation eines vollkommen neuen Schleusentores mit Gusseisendetails betragen ungefähr eine Million Schwedische Kronen. Zu diesen Kosten gehören die eigentliche Produktion des Tores, die Fracht sowie auch die Kranhebung des alten und neuen Tores.

Kümmern Sie sich um den Unterhalt der Brücken über den Göta Kanal?

Ja und Nein. Die Göta Kanalgesellschaft besitzt einige der Brücken des Göta Kanals und ist somit auch verantwortlich für deren Unterhalt. Jedoch besitzen auch die Schwedische Transportbehörde (Transportstyrelsen) sowie verschiedene Gemeinden entlang des Kanals Brücken, die über den Göta Kanal führen. Für diese Brücken ist die jeweilige Behörde oder Gemeinde verantwortlich. Während des Sommers ist es jedoch die Verantwortung der Göta Kanalgesellschaft, sämtliche Brücken für den Schiffsverkehr zu öffnen und zu schliessen.

 


Welche anderen wichtigen Winterarbeiten werden ausgeführt?

Uferbefestigungen und Baggerarbeiten, um die Strandkanten gegen Abnutzung zu sichern. Fugen der Schleusenmauern, eine grosse Arbeit um die Schleusenmauern dicht zu machen. Diese Arbeit wird jedes Jahr in verschiedenen Schleusen durchgeführt, da die heutigen Propeller die Sedimente in den Spalten erodieren.

Die Renovierung von Kais und Flügelmauern ist ein Projekt, das mehrere Jahre dauert. Der Göta Kanal verfügt über 130 Flügelmauern, viele davon müssen renoviert werden. Diese Arbeit ist umfassend und manchmal müssen die Mauern nicht nur abgedichtet, sondern auch erhöht werden. Ein provisorischer Absperrungsdeich bestehend aus Erde muss manchmal gebaut werden, sodass die Arbeiten durchgeführt werden können.

 

Skörd av vattenpest i Motala

Projekt blå roxen

Insatser mot vattenpest

Den som gått Göta kanals under senare år har nog inte kunnat missa att höra talas om vattenpest, som är en invasiv art med långa och slingrande stjälkar. Även om det inte går att helt bli av med den problematiska växten görs stora insatser för att minska mängden växtlighet. Under åren 2023-25 genomförs dessa inom projekt Blå Roxen.

Läs mer

Soluppgång över Tegelbrukets sluss stående

Kürzinformation über

Göta Kanal 2.0

Zurzeit wird das grösste Renovierungsprojekt des Göta Kanals seit der Einweihung 1832 durchgeführt. Das Projekt wird Göta Kanal 2.0 genannt und erstreckt sich über fünf Jahre. Grosse Teile des Kanals werden innerhalb des Projektes renoviert und geltenden Dammsicherheitsregeln angepasst. Durch diese Arbeit übernimmt die Göta Kanalgesellschaft Verantwortung für die Bewahrung des kulturhistorischen Bauwerkes Göta Kanal für kommende Generationen, und kann dadurch weiterhin als starker Motor für den stets wachsenden Tourismussektor in Schweden dienen.
Projektdauer: 2016 - 2021
Investition: ca. 500 Millionen SEK
Finanzier: Unser Besitzer, der Staat Schweden
Weshalb: Um das grösste Kulturerbe Schwedens zu bewahren, die Anlage im Bereich Dammsicherheit zu stärken und Voraussetzungen für Tourismus in der Destination Göta Kanal zu schaffen.
Wird der Kanal geschlossen: Nein. Der Göta Kanal wird während des Projektes nicht geschlossen. Die Arbeit beeinträchtigt den Schiffsverkehr nicht und das Fahrwasser wird während des Sommerhalbjahres wie immer offen gehalten.

Ein Tag entlang des Göta Kanals

Austausch der Schleusentore in der Motala-Schleuse

 

Kanalreparatörer på botten av en tömd sluss.

Ein Tag entlang des Göta Kanals

Austausch der Schleusentore in der Motala-Schleuse

Visningsbild slussportsbyte

Läs mer

Våra renoverings- och underhållsprojekt

 

Strandskoning

Strandskoning

Strandskoning består av olika typer av stensättningar längs kanalens båda sidor och har ursprungligen funnits längs hela Göta kanal. Dess funktion är att hålla kanalkanterna intakta och skydda mot olika typer av erosion vid svallvågor och andra slitage längs vattenlinjen. På många sträckor har strandskoningen förstörts på grund av mångårigt slitage och ökande kraftiga svall från stora båtar. Under vintern 20/21 sker strandskoning längs sträckan Söderköping - Tegelbruket.

Kajrenovering Sjötorp etapp 2

Kajrenovering Sjötorp etapp 2

Hösten 2016 rasade en mindre del av kajen i hamnbassängen i Sjötorp. Cirka 30 meter av den totala kajen om 150 meter renoverades då under stor tidspress. Vid arbetet konstaterades att hela kajen var i mycket dåligt skick och att rasrisk finns om inget görs. Därför projekterades renovering av resterande 120 meter och arbetet upphandlades under sommaren 2017. Arbetet startades under oktober 2017 och slutförs i mars 2018.

Bigravar

Renovering av bigravar

Längs kanalens sidor där omlandet är lägre än kanalytan löper så kallade bigravar. En bigrav är ett stort och djupt dike dit även mindre dikessystem leds. Bigraven leder ut vatten från kanalområdet till större naturliga vattendrag. Funktionen är mycket viktig för att ta hand om vatten vid eventuella läckage från kanalen men också för att omlandet inte ska få för högt ”vattentryck/portryck” som kan skada kanalbanken. Under 2017 inventerades samtliga bigravar och resultatet visade på ett mycket stort renoveringsbehov.

Forsvik etapp 2

Forsvik etapp 2

Inför kanalsäsongen 2020 stod etapp 2 i Forsvik färdig. Södra kajen är nu renoverad och en ny brygga har byggts till en längd av 45 meter. Tack vare detta finns det nu plats för ytterligare 10 båtar. Det har även snyggats upp på land och en grillplats finns tillgänglig för besökarna. I och med detta är samtliga delprojekt i Forsvik färdigställda, såväl södra som norra kajen.

Ledmurar Tåtorp

Ledverk Tåtorp

Göta kanal har inlopp från sjön Viken i Tåtorp. Vid inloppet är sjön grund och med lösa sediment på botten. För att inloppet till kanalen inte ska slamma igen byggdes murar ut i sjön till djupare vatten. Murarna fungerar som en förlängning av kanalen ut i sjön och kallas ledmurar/ledverk. Dessa har länge varit i stort behov av renovering då de påverkats mycket av tiden och de påfrestningar som sjön skapar i form av svall och isar. Projektet startade i februari 2018 och var ett av få projekt som även kunde genomföras under kanalsäsongen. Det beräknas färdigställas under hösten 2018.

 

2017 största renoveringsåret

2017 - Största renoveringsåret

I pengar räknat är 2017 att bli det största året under hela Göta kanal 2.0, hela 150 miljoner kronor. För arbetet med många av dessa insatser tecknades ramavtal med de tekniska konsultbolagen Cowi och WSP. Förutom de insatser som genomfördes under vinterhalvåret 2016/17 påbörjades planerings- och projekteringsarbete inför renoveringsinsatserna 2017/18.

Ny gästbrygga Sjötorp

Ny gästbrygga i Sjötorp

I våras stod en ny gästbrygga redo i Varvsbassängen, Sjötorp. Bryggan är 100 meter lång och rymmer cirka tio båtar långsides. Vid bryggan finns tillgång till så väl el som vatten och gästerna har nära till allt som sommaridyllen Sjötorp har att erbjuda. Detta har varit en väldigt välkomnad nyhet hos våra båtgäster!

 

Tätning Vargklyftan

Tätning läckage Vargklyftan

För att täta ett läckage vid Vargklyftan användes en teknik där en 220 meter lång, spontad, vägg trycktes ned 4,20 meter i marken.

Klämmans sluss före renovering

Akut renovering vid Klämmans sluss

Den mest akuta renoveringsinsatsen under vintern 2016/17 skedde i anslutning till Klämmans sluss, mitt mellan Norsholm och Söderköping. Undersökningar visade att markförhållandena var instabila och landmassor hade rasat ut i kanalfåran vilket gjort den till en trång passage för båtarna. En omfattande insats bestående av markförstärkning, strandskoning (stenbeläggning på kanalens innersidor), renovering av vingmurar samt återställning av kanalprofilen genomfördes därför.

Förbättrade markförhållanden Vargklyftan

Förbättrade markförhållanden Vargklyftan

Markförhållanden för Göta kanals passage vid Vargklyftan, öster om Söderköping, är problematiska. Därför genomfördes en höjning av kanalvallen som tillsammans med kompletterande erosionsskydd och så kallad nålning har gett bättre markförhållanden. Även ett nytt bräddavlopp, diken, bigravar och kulvertar bidrar till att förbättra områdets stabilitet långsiktigt. Arbetet färdigställdes inför kanalsäsongen 2017. De insatser som genomförts här för att förbättra markförhållandena är ett bra typexempel på liknande insatser som kommer att genomföras på fler platser längs kanalen under de närmaste åren.

Nivåindikator sluss

Nya nivåindikatorer längs hela Göta kanal

När Göta kanal byggdes höggs romerska siffror in i murarna vid slussar och broar för att slussvakten skulle kunna hålla koll på att kanalen höll rätt vattennivå. För lite vatten innebär risk för stora fartyg att få bottenkänning och för hög vattennivå medför risk för skador på kanalanläggningen då vattnet rinner över och skapar erosion. 2016/17 genomfördes ett projekt med nya nivåindikatorer längs hela Göta kanal. Peglarna, som nivåindikatorerna kallas, kan liknas vid en vertikal linjal och underlättar för dagens slussvärdar att säkerställa en säker kanalfärd för båtarna i kanalen.

Sluss inifrån

Dammsäkerhet

Utifrån ett dammsäkerhetsperspektiv måste risker för, och omfattning av, eventuella översvämningar minimeras. Därför genomfördes ett läckagetest vid Hårstorpsdammen i centrala Motala våren 2016. Klämmans sluss, väster om Söderköping, renoveras och tas i permanent drift och utrustas dessutom med automatiserad manövrering På sikt kommer denna sluss att fjärrmanövreras vilket är unikt för Göta kanal då samtliga slussar hittills krävt lokal manövrering. Ytterligare en säkerhetsåtgärd är att återinföra bruket av stämportar. Där Kungs Norrby, Borensberg, är först ut.

Avvatning bigrav

Avvattning

För att kanalanläggningen ska fungera optimalt och slitaget minimeras måste vattenflöden i omgivningarna fungera. Korrekt fungerande avvattningssystem är även nödvändiga för att ge rätt förutsättningar för olika renoveringsprojekt inom Göta kanal 2.0. Återställning och förbättringar av dikningsföretag, bigravar (öppna diken längs kanalen) samt kulvertar under kanalen krävs för att hantera dagens vattenflöden samt framtida, ökande nederbördsmängder som prognostiseras i SMHI:s framtidsstudier.

Genomförda arbeten våren 2016:
- Stabilisering av mark och kulvert vid Mariehov, Söderköping.
- Dikesrestaurering vid Klevbrinken, Söderköping.
- Tapplucka för vattenreglering vid Tegelbruket, Söderköping införs som ett komplement till befintliga avtappningsmöjligheter.

Tapplucka på slussport

Tappluckor renoveras i Östergötland

När Göta kanal byggdes under tidigt 1800-tal anlades tappluckor längs med hela kanalen. Dessa används för att snabbt kunna tömma en avgränsad del av kanalen på vatten samt för att sänka vattennivån vid höga vattenflöden. Tidens tand har påverkat luckorna och därför genomfördes ett stort projekt för att säkerställa luckornas funktion längs 

Avstängd dragväg

Dragvägar

Dragvägarna längs kanalen användes ursprungligen för oxar och hästar som drog fartyg på kanalen. Idag är de populära cykelleder och vandringsstråk. På grund av problematiska markförhållanden behöver dragvägarna på flera ställen stabiliseras och/eller återställas. Våren 2016 återställdes en delvis raserad dragväg i centrala Motala och efter det åtgärdades dragvägarna vid Norsholm samt sträckan Klevbrinken-Duvkullen, väster om Söderköping.

Rasad vingmur

Vingmurar renoveras längs hela Göta kanal

Alla sluss- och brokonstruktioner längs Göta kanal har skyddande vingmurar som leder in till slussen/bron. Inventering visade att många av dessa behövde renoveras då de var i olika stadier av förfall. Under de tre pilotrenoveringar av vingmurar som genomfördes 2015/16 för att prova ut olika metoder utvecklades en egen metod där betongblock som liknar legobitar bygger upp de nya vingmurarna. Under kommande vintrar renoverades sedan ett större antal vingmurar längs hela Göta kanal i ett stort projekt.

Soluppgång över Göta kanal

2016 - Första fasen

Under den första fasen av Göta kanal 2.0 prioriterades akuta insatser för att kanalen skulle vara farbar på ett tillfredsställande sätt, samt säkerhetsarbeten utifrån den nya dammsäkerhetslagen (2014:214). Inventering, fördjupande analyser, projektering och upphandling inför kommande arbeten genomfördes också.

Nyrenoverad vingmur

Vingmurar

Alla sluss- och brokonstruktioner längs Göta kanal har skyddande vingmurar som leder in till slussen/bron. Samtliga har inventerats och många av dessa kommer att behöva renoveras. En unik, egenutvecklad renoveringsmetod har under våren 2016 provats på vingmurarna vid Brunnby, Ljungs Västra och Kungs Norrby, båda öster om Borensberg. Utfallet blev lyckat och samtliga vingmurar med renoveringsbehov kommer att åtgärdas inom renoveringsprojektet Göta kanal 2.0.

Erosion av kanalkanten

Erosion

För att förhindra erosion krävs löpande underhåll av kanalens strandskoning (invändig stenbeläggning av kanalens sidor). Våren 2016 genomfördes strandskoning vid Vassbacken/Stång samt Hajstorp, båda i Västergötland. Ytterligare insatser våren 2016, för att förhindra erosion, var tätning av kanalbanken vid Venneberga, Söderköping samt erosionsskydd vid Borensberg. Fler insatser för att förhindra erosion längs kanalen kommer att fortlöpa under hela projekttiden.

 

 

Vi renoverar för framtiden

Slussvaktarbostaden Duvkullen övre

 

Slussvaktarbostaden Duvkullen övre efter renovering