Cykel- och vandringsguide Tåtorp-Sjötorp

Göta kanalhistoria i korthet

Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken, är 190 km lång och har 58 slussar. Av sträckan är 87 km grävd kanal.

Bygget startade 1810 under ledning av viceamiral Baltzar von Platen. De första spadtagen togs i Motala, men samtidigt startade man i Forsvik och i Sjötorp. Totalt var det 58 000 män, främst indelta soldater men även några ryska desertörer och en del privata arbetare, som slet med byggandet. Västgötadelen mellan Sjötorp och Karlsborg stod klar 1822, och tio år senare, 1832, kunde den resterande sträckan mellan Motala och Mem invigas. Hela Göta kanal var därmed slutligen färdigbyggd!

Tåtorp

I Tåtorp börjar dagens vandring eller cykeltur. Här tar kanalen vid efter sjön Viken för båtar som reser västerut. I Tåtorp står idag semaforen som tidigare stod på Lanthöjden (som du kommer att passera senare).

Här finner du också en av kanalens två handmanövrerade slussar, den andra finns i Borensberg i Östergötland. Slussen byggdes 1814 och fick namnet Daniel Thunberg efter mannen som gjorde den första Göta kanalritningen. Slussen i Tåtorp är en nivåsluss, den reglerar vattenståndet mellan kanalen och sjön Viken och har en fallhöjd på 0,2 meter.

Från Tåtorp tar du dig västerut på dragvägen på höger sida av kanalen. Här går du genom ett skogslandskap med ormbunkar längs kanalkanten, och i skogen runt kanalen kan du hitta blåbärs- och lingonris.

Bergkanalen - Lanthöjden

Sträckan från Lanthöjden till Tåtorp tillhör Bergkanalen. Här fick kanalbyggarna spränga sig genom urberg och därför tog den relativt korta sträckan sju år att färdigställa.

Efter cirka tre kilometer kommer du fram till Lanthöjden. Bergskanalen fram hit anlades under åren 1931-1933, och den 900 meter långa och trånga passagen runt Lanthöjden kortades därigenom till hälften.

Denna åtgärd mottogs med glädje, framförallt av de större fartygen som trafikerade kanalen. För dem hade den trånga svängen orsakat mycket elände med bland annat trasiga propellrar och svåra möten.

Den gamla sträckan är inte längre farbar för båtar eftersom det numer finns fasta gångbroar över kanalen, men den är perfekt som kanotled. På ön som bildades när den nya sträckan anlades står en obelisk som berättar att Lanthöjden är den högsta landpunkten på Göta kanal, 91,5 meter över havet.

Pojken
av Bianca Maria Barmen 2009

Skulpturen är en del av konstprojektet Visioner vid Vatten, som har gjort ordentliga avtryck längs Göta kanal sedan många år tillbaka. Det var en årlig konsttävling som resulterade i permanenta konstgestaltningar eller utsmyckningar i flera av kanalkommunerna.

”Bianca Maria Barmen har med sin skulpturgrupp knutit an till en sann historia kring transporten av Obelisken, tillverkad i sten, till Lanthöjden. Denna Obelisk markerar Göta kanals högsta punkt 91,5 meter över havet, mellan Tåtorp och Vassbacken. Bianca Maria Barmen visualiserar även genom verket till sina egna upplevelser på kanalen under barndomens färder...”

Vassbacken

Efter att ha följt kanalen fem och en halv kilometer från Tåtorp och förbi Lanthöjden kommer du fram till Vassbacken.

Denna plats är som en oas mitt ute på landet, med café, camping, ställplats och vandrarhem. Förr var dock Vassbacken, precis som så många andra platser längs kanalen, ett betydande och livligt omlastningsställe.

Runt Vassbacken fanns många stora gårdar, och här lastade och lossade traktens spannmålsodlare sina varor. I cafébyggnaden inrymdes det lilla magasinet och här fanns även ett större magasin som idag är rivet.

Posthuset i Vassbacken

Under åren 1830-1864 fanns en poststation med namnet Wassbacken. När Göta kanals Västgötadel invigdes blev Vassbacken en knutpunkt där kanalen mötte den gamla landsvägen. Det innebar att postdiligensen mellan landshövdingestaden Mariestad och Wanäs vid Vättern (nuvarande Karlsborg) började stanna här för att lämna och hämta post.

Ett litet hus som låg på slussinspektorns gård försågs med galler och blev postkonor med slussinspektorn som postmästare. Idag är postkontoret ett litet museum som drivs av Moholms hembygdsförening, och här finns utställningar om Göta kanal och Vassbackens posthistoria.

Från Vassbacken väntar nu tre och en halv kilometers vandring eller cykling innan du når Jonsboda. Utmed sträckan passerar du rullbron i Stån, varifrån även broarna i Vassbacken coh Jonsboda manövreras.

De vita kanalbåtarna

Har du tur kan du under din vandring få se någon av de tre stora vita kanalbåtarna som trafikerar sträckan Stockholm-Göteborg och omvänt. Fartygen tillhör Rederi AB Göta Kanal, inte att förväxlas med AB Göta kanalbolag som bevarar och utvecklar Göta kanal på uppdrag av ägaren svenska staten. De tre båtarna är byggda för att passa exakt i Göta kanals slussar och broar.

M/S Juno är det äldsta av fartygen, hon byggdes år 1874 på Motala Verkstad och är världens äldsta fartyg med övernattningsmöjligheter som ännu är i drift. 2003 genomfördes den senaste renoveringen och 2004 blev fartyget K-märkt, vilket innebär att hon av Statens Maritima museer anses kulturhistoriskt värdefull.

M/S Wilhelm Tham är precis som M/S Juno byggd på Motala Verkstad och hon stod klar 1912. Fartyget har 25 hytter fördelade på tre däck, vilket ger plats för 50 passagerare ombord. Även ”Thammen” är K-märkt som sin kollega Juno.

M/S Diana är den yngsta av båtarna och hon uppfördes vid Finnboda Varv utanför Stockholm 1931. Till skillnad från de andra två fartygen är M/S Dianas salong och matsal sammanbyggd vilket gör att hon lämpar sig bra för konferenser och möten med upp till 50 personer. Även Diana är K-märkt.

Jonsboda

Vid Jonsboda bro uppfördes det nya brovaktarstället i trä år 1880. Carl Andersson var först att flytta in. Denne brovaktare och smed stannade på sin post i hela 43 år, från år 1858 till sin död 1901.

Sedan kom Anders Gustaf Engren, också han smed. Engren var brovaktare i Jonsboda i 19 år. Nästa man att flytta in hette Svensson, och även han var smed. Svensson bodde i Jonsboda från år 1920 till 1952.

År 1965 slogs tjänsten som brovakt i Jonsboda samman med tjänsten i Stång, och numera fjärrmanövrerar slussvärden i Stång även denna bro. Idag bedrivs ett populärt café, camping och ställplats vid brovaktarstugan i Jonsboda.

Här i Jonsboda är det dags att korsa kanalen för att åter kunna följa den gamla dragvägen. Sedan väntar nu cirka fem kilometer plan cykling eller vandring genom ett vackert jordbrukslandskap, innan du når Rotkilens bro och sedan Töreboda. Du kan nu se att landskapet har förändrats från skog och berg runt Tåtorp till öppet landskap med åkrar och ängar.

Töreboda

Töreboda kommun har cirka 9 000 invånare. Till kommunen hör även tätorterna Moholm och Älgarås. Utmärkande för Töreboda är att här korsas Göta kanal av Västra stambanan, med snabbtågen mellan Göteborg och Stockholm.

När kanalen byggdes fanns inte järnvägen, den kom först 1859. Under en lång tid var sedan Töreboda en blomstrande handelsort då järnvägen och kanalen hade stor nytta av varandra och flera omlastningsmagasin uppfördes. Det fanns många rederier som samarbetade med järnvägsbolaget, och det är inte konstigt att man valde att lägga entrén till Törebodas stora stationshus i rött tegel mot kanalen då det var där den mesta trafiken fanns.

I brohuset här har slussvärden idag många broar att hålla reda på. Härifrån fjärrmanövreras broarna i Lövsäng, Gastorp, Rotkilen samt både Töreboda landsvägsbro och järnvägsbro.

Efter järnvägsbron ska du ta dig över kanalen via landsvägsbron. Innan dess kan du dock passa på att ta en tur med Sveriges minsta färja, Lina.

Lina - Sveriges minsta färja

Det var inte en skeppare, utan den pensionerade lokföraren Oskar Lindhult som tog initiativ till den enda reguljära båtförbindelsen på tvären över Göta kanal. Oskar föddes 1857 och pensionerades 1917, och efter ett par år behövde han något att sysselsätta sig med. Han kände till att de som bodde i Börstorpsområdet, på andra sidan kanalen hade en lång omväg in till samhället. År 1919 startade han den första färjetrafiken, med en eka som han själv rodde eller ”vrickade” fram och tillbaka över kanalen. För sitt besvär tog han fem öre per person, för enkel resa. På så sätt fick Oskar och ett tidsfördriv, men han hade också satt igång något som skulle bli till nytta för många människor.

På 1940-talet övertog Töreboda köping färjan och den blev ”kommunal lokaltrafik”.

Utdrag ur Göta kanal den blå vattenvägen genom Sverige av Svahn/Nordholm, 2004

Du går eller cyklar sedan förbi gästhamnen, där campingen ligger på norra sidan med sina stugor och utomhusbad. I utkanten av Töreboda passerar du Gastorps rullbro och efter den följer cirka fyra kilometer innan du kommer fram till Hajstorp. 

Bröderna John och Nils Ericsson

I juli 1810 kom den före detta gruvfogden Olof Ericsson till Forsvik tillsammans med sin familj. Hans båda pojkar, Nils och John, var då åtta respektive sju år.

År 1815 grundades kanalskolan i Tåtorp, den första högre tekniska utbildningen i Sverige. Här fick bröderna John och Nils delta i utbildningen sedan de antagits som kadetter i Flottans mekaniska kår. De lärde sig bland annat planimetri, geometri och konsten att med laveringar skugga mekaniska delar på ritningar eller nivåskillnader på kartor.

John hade tidigt utvecklat ett intresse för teckning och modellbygge, bland annat hade han redan som sexåring tillverkat en detaljerad miniatyr av en gruva.

Baltzar von Platen fick vetskap om Johns stora skicklighet, och redan vid tolv års ålder fick han ansvar för det stora arbetet med att sammanställa ritningar över Göta kanals Västgötadel. John fick senare arbete som biträdande nivellör vid Riddarhagens arbetsstation, och därefter ansvaret för nivelleringen vid Töreboda och Rotkilen. Det innebar att flera hundra man var beroende av anvisningarna från en ung tonårspojke.

John Ericsson blev senare ännu mer känd då han uppfann propellern och utvecklade pansarfartyget Monitor, som användes av den amerikanska nordstatsflottan för att besegra sydstatarna.

Nils Ericsson stannade i Sverige och var bland annat med vid utbyggnaden av Trollhätte kanal. Han fick också uppdraget som byggmästare för stambanan när järnvägsnätet skulle utvecklas.

Utdrag ur Göta kanal den blå vattenvägen genom Sverige av Svahn/Nordholm, 2004

Trädallén

När kanalen var ny planterades träd utmed flera sträckor, och man prövade olika trädslag så som lind, lönn, oxel och ask. Trädplanteringen fortsatte genom åren och extra flitiga var man under 1860-talet då tusentals träd planterades.

Vid denna tid fanns det träd planterade utmed hela sträckningen förutom på de platser där skogen mötte kanalen. Efter ett tag upptäckte man dock att trädplanteringen skapade problem på vissa platser där träden växte snabbt och rötterna trängde ner i kanalbanken och förstörde ältväggarna av puddlad lera. Detta skapade läckor som kunde bli riktigt allvarliga. Man fann inte annat att göra än att ta bort flera träd på de ställen där kanalen är som smalast.

På sträckan mellan Gastorp och Töreboda planterades träd på båda sidor om kanalen, främst oxel. 1999 startade Göta kanalbolag en satsning på att återplantera alléträd längs kanalen. Om det görs på rätt sätt stöttar rötterna nämligen upp kanalbanken och förhindra den att rasa ner i kanalen. Idag återplanteras cirka 50 träd per år, och de trädslag som används är framförallt lönn och lind. Läs mer om att bli trädfadder här.

Den grävda delen av kanalen

Göta kanals västra del består av 37 kilometer grävd kanal, den östra delen av 50 kilometer. Jordmassan som grävdes fram lär motsvara en 5 meter hög och 1 meter bred vall från Treriksröset till Smygehuk.

Hur kan det bli så mycket? Kanalen är 3 meter djup, 26 meter bred vid ytan och 14 meter bred på botten. Men massan som grävdes fram fraktades inte bort och slängdes. Den kom väl till pass för att valla in kanalen och förebygga översvämningar.