Kulverten i Norrkvarn

Kulvertarna under Göta kanal

När Göta kanal byggdes kom den att korsa flera mindre vattendrag, och skar av ett stort antal diken. Detta vatten ville man inte ha in i kanalen, då det gör det svårt att reglera vattnet på ett kontrollerat sätt. Därför byggdes istället ett imponerande system av bigravar (diken) och stensatta kulvertar, som leder vattnet under kanalen och vidare till andra flöden. De största kulvertarna är de i Norrkvarn och i Lövsäng, och det är dessa som kommer att renoveras under vintern 2021-22.

Anledningen till att man inte ville ha in vattnet från de mindre vattendragen och dikena i kanalen, var att det då skulle vara svårt att reglera vattnet på ett kontrollerat sätt. Vid vårflod skulle bassängerna till exempel lätt fyllas allt för snabbt och kanske svämma över. Vattnet i dikena innehåller dessutom mycket slam, som med tiden skulle göra kanalen för grund. Om de  inte leddes vidare, skulle de istället orsaka ett stort vattentryck på kanalen utifrån. Trycket skulle då riskera att underminera kanalkonstruktionen och i värsta fall orsaka ett ras. Därför finns det bigravar, diken och kulvertar på ett stort antal platser längs hela den grävda delen av Göta kanal. Och deras funktion är nästan lika viktig som själv kanalens.

Samlade vattendrag har kunnat ledas genom kulvertar som placerats vid eller i närheten av vattendraget. Diken har däremot samlats upp i så kallade bigravar, i vilka dikena dragits in. Bigravarna i sin tur följer i allmänhet terrängens lutning, tills de från ömse håll leds in i en gemensam kulvert. På motsatta sidan finns sedan mindre diken och avloppsgravar som leder vattnet vidare till närmsta vattendrag.

Av praktiska skäl byggdes kulvertarna i samband med en sluss eller en broövergång. På dessa platser är kanalen smalare, vilket alltså gjorde kulvertarnas längd kortare och lättare att bygga. Några kulvertar är byggda i 2 eller upp till 4 valv, medan de flesta endast har ett. Ytterligare vissa bestod från början endast av ett gjutjärnsrör. De flesta är dessutom dykarkulvertar, vilket innebär att de in normalfallet ligger helt och hållet under vatten.

 

Kulverten i Norrkvarn
Torvedsbäcken vid Norrkvarn avleds än idag genom 4 större murade valv, beklädda med huggen sten. Ovanpå valven står sidomurar, genom vilka kanalen går. Konstruktionen behövde byggas på berggrund, och för att hitta en bra plats för det var bäcken delvis tvungen att ledas om. Därför krävdes här ganska stora grävningar och sprängningar under kanalbygget. För detta arbete och uppförandet av slussen, behövdes stora pumpanläggningar användas. Och för att driva dessa var en vattenkraftanläggning tvunget att byggas. I en dalsänka bredvid har det funnits en damm, varifrån vattnet leddes i en grävd ränna till ett vattenhjul. Rester av dessa anläggningar kan ännu ses i terrängen söder om Norrkvarns övre sluss. Som kuriosa kan även berättas att bröderna Nils och John Ericsson en tid bodde vid just denna plats.

 

Kulverten i Lövsäng
Vid Lövsäng leds Friabäcken under Göta kanal genom 2 murade valv. Här har bäcken inte behövt ledas om, utan kulverten har kunnat byggas i anslutning till dess korsning med Göta kanal.

 

Läs mer
För den som vill läsa mer om Göta kanals spännande historia i allmänhet, och den tekniska konstruktionen i synnerhet, rekommenderar vi boken Göta kanals historia av Samuel E. Bring. Boken består av två delar, där den första gavs ut 1922 och den andra 1930.

 

Kulvertarna under Göta kanal

Västgötasidan:
Lyrestad

Norrkvarn

Löfsäng

Gastorp

Töreboda

Rotkilen

Jonsboda

Stång

 

Östgötasidan:

Hårstorp

Motala verkstad

Näs

Brunneby

Sörby

Hassle

Sjöbacka

Släta

Ljung

Skarpåsen

Vimpla

Malfors

Bråttom

Skrumlösa

Loddby

Venneberga

Klevbrinken

Tegelbruket

Mem