Göta kanals historia

Göta kanal är ett av de största byggnadsprojekt som någonsin genomförts i Sverige. Kanalen sträcker sig från Sjötorp vid Vänern till Mem vid Slätbaken och är 190 km lång och har 58 slussar. Av sträckan är 87 km grävd kanal. De mindre sjöarna man passerar på vägen utgör 103 km av kanalens längd.

En 300 år gammal dröm
Redan på 1500-talet föreslog den ryktbare biskop Brask i Linköping att en båtled skulle anläggas tvärs över Sverige - från Östersjön till Västerhavet. Planerna på en kanal genom Sveriges skulle komma att stötas och blötas åtskilliga gånger fram till början av 1800-talet då Baltzar von Platens kanalplaner blev verklighet.

Baltzar von Platen
Baltzar von Platen, greve, sjömilitär och statsråd, blev den som lyckades driva igenom kanalprojektet. 1806 lade han fram sin avhandling om kanaler, som resulterade i uppdraget att göra ett förslag till Göta kanal. Till sin hjälp tog han Europas främste kanalbyggare, skotten Thomas Telford.

Den 11 april 1810 utfärdade Karl XIII det privilegiebrev som gav Göta kanalbolag rätt att bygga och driva kanalen, och tilldelade bolaget arbetskraft, mark och skogar för kanalens byggande. I maj 1810 togs de första spadtagen vid Motala. Arbetena var snart igång på ett 15-tal olika ställlen utmed kanalen.

Göta kanals historia med Baltzars egna ord
Varje gång jag tittade på den svenska kartan förundrades jag över att det inte fanns en kanal som förenade haven i öst och väst. En kanal skulle både underlätta handeln och vara bra för det svenska försvaret. Redan 1808 var den brittiska ingenjören Thomas Telford i Sverige och hjälpte mig att staka ut Göta kanals sträckning. Detta tog oss 21 dagar. Men det var inte förrän jag fick privilegiebrevet av kungen år 1810 som jag på allvar kunde sätta igång med bygget.

Vi började grävandet vid Forsvik som ännu idag har kanalens äldsta sluss. Många arbetare involverades i bygget och år 1812 var sju tusen man sysselsatta med att gräva, spränga och schakta bort jord. Till slut hade mannarna grävt 87,3 kilometer kanal, till största delen för hand med järnskodda träspadar. De hade också avverkat 12 miljoner dagsverken, sprängt bort 200 000 kubikmeter berg och transporterat bort 8 miljoner kubikmeter jord.

De flesta av mina arbetare var indelta soldater; 58 000 var inkallade till bygget vid olika tidpunkter. Men sida vid sida med soldaterna arbetade också civilpersoner och en liten grupp av 200 ryska desertörer. För att mannarna skulle hållas vid gott mod ingick 14 jomfrur brännvin i deras veckoranson. Om det var kallt kunde nämligen både fingrar och fötter domna i kylan.

Verkstadsindustrin var det inte mycket bevänt med i Sverige innan vi började med kanalbygget. Vi importerade både ett mudderverk och avvägningsinstrument från Storbritannien men absolut ovärderlig var den kunskap som britterna delade med sig av till oss. De hjälpte till att starta Motala Verkstad, en verkstad som skulle komma att tillgodose våra behov. Efterhand blev verkstaden känd för sin gjutjärnsteknik och här utbildades flera berömda svenska ingenjörer. Nils och John Ericsson, Gottfried Kockum och C G Bolinder har alla trampat golvet i Motala Verkstad.

Känslan när vi kunde inviga västgötadelen 1822 var obeskrivlig. Jag hedrades med Serafimerorden av hans majestät Carl XIV Johan. Tyvärr fick jag inte vara med då sträckan i Östergötland invigdes tio år senare. Då hade jag varit död i tre år. Men min kanal lever vidare liksom min devis:

”Du kan vad du vill och när du säger att du inte kan, så vill du inte.”

År 2000 valdes Göta kanal till årtusendets svenska byggnadsverk i tidningen Byggindustri. De som röstade var det svenska folket. Drömmen som jag en gång hade är förverkligad och idag är kanalen ett av Sveriges största och viktigaste kulturhistoriska byggnadsverk.

 

Soldater och dagsverken
Göta kanal färdigställdes huvudsakligen av 58.000 indelta svenska soldater från 16 olika regementen som under längre och kortare tid arbetade på kanalbygget. Se nedan vilka regementen som deltog.

Under de 22 byggnadsåren utförde i runt tal 60.000 man, inberäknat ett pionjärkompani ryska desertörer från 1809 års krig och en del privata arbetare, ca 7 miljoner effektiva dagsverken à 12 timmar. Grävningen av kanalen utfördes till största delen för hand med plåtskodda träspadar. Arbetet bestod i huvudsak av att gräva, spränga och mura.

Baltzar von Platen införskaffade även ny teknik i form av olika redskap och tekniska hjälpmedel från England. Flera yrkesskickliga engelska arbetsledare anställdes.

Motala verkstad
1822 anlade Baltzar von Platen en mindre mekanisk verkstad i Motala, vilken senare skulle utvecklas till att bli "den svenska verkstadsindustrins vagga".

Den högtidliga invigningen

Den 26 september 1832 invigdes Göta kanal i Mem under stor pompa och ståt i närvaro av Sveriges konung Karl XIV Johan med familj. Baltzar von Platen fick inte uppleva kröningen av sitt livsverk. Knappt tre år tidigare, 1829, avled han.

Läs en artikel om den högtidliga invigningen av Göta kanal 1832

Nyttotrafiken
Under hela 1800-talet hade kanalen stor betydelse som transportled, både för varor och passagerare. Däremot fick inte kanalen den långsiktiga betydelse von Platen hade hoppats på. Järnvägen och framför allt lastbilstrafiken tog så småningom över kanalens roll. Transportleden blev istället en av Sveriges mest välbesökta och kända turistattraktioner.

Kanalhistoria i korthet: 
Initiativtagare och ansvarig: Baltzar von Platen 
Byggår: 1810-1832. 
Kostnad: Nio miljoner riksdaler, vilket motsvarar cirka 12,3 miljarder kronor (SEK) i 1995 års penningvärde.
Personal: 58 000 indelta soldater deltog i arbetet och gjorde cirka sju miljoner dagsverken. Ett dagsverke omfattade tolv timmar. Den krävande grävningen utfördes huvudsakligen för hand.


Den militära arbetsstyrkan kom från följande regementen

  • Kungl. första livgrenadjärregementet
  • Kungl. andra livgrenadjärregementet· Kungl. Upplands regemente
  • Kungl. Skaraborgs regemente
  • Kungl. Södermanlands regemente
  • Kungl. Kronobergs regemente
  • Kungl. Jönköpings regemente
  • Kungl. Dalregementet
  • Kungl. Hälsinge regemente
  • Kungl. Älvsborgs regemente
  • Kungl. Västgötadals regemente
  • Kungl. Bohusläns regemente
  • Kungl. Västmanlands regemente
  • Kungl. Kalmar regemente
  • Kungl. Nerikes regemente
  • Kungl. Värmlands regemente

Dessutom deltog personal från

  • Östergötlands båtsmanskompani 
  • Västergötlands båtsmanskompani
{{favourites.count()}}