Frågor och svar om Göta kanal

Baltzar von Platen berättar om byggandet av Göta kanal. ”Varje gång jag tittade på den svenska kartan förundrades jag över att det inte fanns en kanal som förenade haven i öst och väst. En kanal skulle både underlätta för handeln och vara bra för det svenska försvaret. Redan 1808 var den brittiske ingenjören Thomas Telford i Sverige och hjälpte mig att staka ut Göta kanals sträckning. Detta tog oss 21 dagar. Men det var inte förrän jag fick privilegiebrevet av konungen år 1810 som jag på allvar kunde sätta igång med bygget."

När började Göta kanal att grävas?
Göta kanal började grävas 1810 och grävandet började i Motala och i Forsvik, det tog 22 år att gräva Göta kanal. Slussen i Forsvik är den äldsta slussen i hela systemet och det är också den enda slussen som är uthuggen ur berget. 

Hur många män behövdes för att gräva Göta kanal?
Under hela byggnationen användes runt 58.000 soldater men också civila och ungefär 200 ryska desertörer. Det finns fakta på att under 1812 så arbetade 7000 man med att gräva, spränga och schakta bort jord. 

Hur får man upp vattnet igen när man tömt ur slussen för att ta ner båtarna?
Det fylls på av det naturliga flödet uppifrån. Inget vatten pumpas upp. I Västergötland är det sjön Viken som fyller på kanalen och i Östergötland kommer vattnet från Vättern. Kanalen passerar också andra sjöar som fungerar som vattenmagasin.

Varför har man grävt kanalen så krokig?
Man har följt den naturliga höjdkurvan i naturen så att man har kunnat använda ena sidan som ”vägg”. Då behövde man bara bygga en bank på kanalens ena sida.

Varför grävde man en kanal när det finns vattendrag bredvid?
Även i de naturliga vattendragen hade man varit tvungen att bygga slussar. Det är mycket svårare både att bygga och att reparera slussarna om man måsta dämma upp naturliga vattendrag. I naturliga vattenleder varierar vattenståndet också mycket, vilket ställer till problem, speciellt i slussarna.

Carl Johans slusstrappa

Hur mycket vatten rymmer en sluss?
Det är lite olika eftersom djupet i slussarna varierar. Det beror på att höjdskillnaderna är olika. Man brukar säga att en ”normal” sluss innehåller ca 750 kubikmeter vatten. (1 m3 = 1000 l)

Kanalens betydelse
Den moderna verkstadsindustrins utveckling i Sverige är troligen den viktigaste betydelsen som kanalen haft för landet. På Motala verkstad fick blivande ingenjörer och verkmästare utbildning i modern verkstadsindustri. Här utvecklades ett stort kunnande i gjutjärnsteknik som kom landet till godo. Samtidigt växte Motala till en modern industristad. Karlsborgs fästning ses som en direkt följd av kanalbygget. När Sverige förlorade Finland 1809 ansåg man att Stockholm låg för oskyddat, nära fiendeland. Det som behövde skyddas vid krig, vapen, guld, kungafamiljen, regeringen mm, skulle vara säkrare på en stark fästning inne i landet. Kanalen gjorde transporten dit möjlig. Det tog nästan 100 år att bygga Karlsborgs Fästning, 1820-1909, men den blev ändå aldrig helt färdig och togs aldrig i bruk för sitt ursprungliga ändamål. Under andra världskriget förvarades guldreserven här. Numera har Livregementets Husarer, K3, Fallskärmsjägarskolan och Försvarsmaktens överlevnadsskola sin förläggning på fästningen. Förutom försvarsverksamheten finns civila bostäder, affärer, café och museum inom fästningsområdet. Kanalen är idag ett av Sveriges starkaste turistiska varumärken.

Smarta lösningar
När man tränger in i hur kanalen är byggd blir man imponerad av hur genialt, men enkelt, man löst olika problem. Ta stämportarna som exempel. Det är portar som alltid står öppna på flera ställen i kanalen. De har två syften. Skulle ett ras i kanalen inträffa så ska de automatiskt slå igen av vattensuget. På så sätt töms bara en kortare sträcka och olyckan kan minimeras. Att detfungerar fick man bevis för 1847 när högbanken brast i Venneberga. Bara 100 meter bort slog stämporten igen. Det andra syftet är att kunna tömma kortare sträckor av kanalen för reparation.
Vid kanalbyggandet var man tvungen att korsa både bäckar och större vattendrag. Detta vatten ville man inte ha in i kanalen. Dels blir det svårt att reglera vattenståndet. Vid vårflod skulle bassängerna vid slussarna fyllas väldigt snabbt. Dels skulle vattnet föra med sig en massa slam, som skulle göra kanalen för grund. Därför finns det ett imponerande system av bigravar (diken) och stensatta kulvertar under kanalen, som leder vattnet till andra flöden. Vissa av kulvertarna är en manshöjd höga.

Att öppna en port
För att portarna ska gå att öppna måste vattenståndet på båda sidorna om den vara exakt lika. Bara fem centimeters skillnad gör att påfrestningen på portarna blir för stora och ställer till skador. Man fyller bassängerna genom luckor, som öppnas uppåt, i portarna. De allra första portarna öppnades med hjälp av stora bommar som man sköt framåt. Sådana kan du se i Klämmans övre port. Redan 1847 hade alla portar i Östergötland fått gångspel med kuggar, som gjorde arbetet betydligt enklare. Nedre porten i Klämman visar sådana. De finns också i Borensbergs och Tåtorps slussar. 1969 var det dags att modernisera portarna igen. Då sattes elmotorer på dragbommen på bl.a. sjuslussarna i Berg. Nio år senare började man införa hydraulik och sedan 1988 drivs i stort sett alla slussar hydrauliskt.

Att gjuta en port
Från början var alla portar gjorda av trä eller av gjutjärn och träplank. Under 1970-talet byttes flera till svetsade stålportar, som man idag efterhand ersättter med gjutjärnsportar. Måtten varierar på portarna, men att bygga nya gjutmodeller för varje port skulle bli alldeles för dyrt. I stället försöker man bygga modeller med passbitar om en decimeter. Modellerna tillverkas av ett snickeri i Kristinehamn och portarna gjuts i Mölltorp. Kostnaden ligger på ca en halv miljon kronor per par.

{{favourites.count()}}