– Välkomna ombord! hälsar kapten Håkan Spångberg som denna augustidag ska ta oss från Töreboda till Karlsborg. Prick klockan 10 har alla kommit ombord och jungman Carolina lossar på förtöjningstamparna och M/S Sandön börjar sakteliga tuffa iväg på dagens färd till Karlsborg. Beräknad ankomsttid klockan 15, med lunchservering ombord.
Pastoral idyll
De flesta passagerare söker sig snabbt till solen på fördäck där de njuter av den pastorala idyllen som långsamt passerar förbi. På den parallellt grusade vägen har ett cyklande par följt oss från Töreboda. Några hästar betar på en äng, så nära att man skulle kunna sträcka ut handen och klappa dem. Vi passerar de trånga passagerna vid rullbroarna i Jonsboda och Stång, innan vi kommer till Vassbacken. Ett omtyckt utflyktsmål som förutom gästhamnen även erbjuder servering med danskvällar och uppträdanden.
Fem kilometer senare ankommer vi till Tåtorp, en handmanövrerad sluss som reglerar vattennivån i sjön Viken. Vid brofästet sitter ett gäng ungdomar och grillar korv, doften kittlar våra nu väldigt hungriga magar. Så öppnas slussportarna och vi ger oss iväg ut på sjön Viken.
Friska vindar på Viken
Vågorna skummar på vattnet, vinden friskar i över öppet vatten. Vi söker oss till matsalen, där Carolina serverar dagens lunch som består av antingen inkokt Vätternlax med skarpsås och kokt potatis. Eller kotlettrad med champinjonsås. Som dryck erbjuds lättöl eller mineralvatten som mot en ringa kostnad kan bytas ut mot ett glas vin. Till efterrätt får vi Rosies hembakade sockerkaka med vaniljglasyr. Stämningen ombord stiger ytterligare. Tre amerikanska flickor kommenterar den svenska naturen, fyra danskar strålar ikapp med solglittret i ölen, ett holländskt par tittar varandra djupt i ögonen och en mamma och pappa uppmanar barnen att inte äta för mycket av Rosies kaka.
Vackraste sträckan
Nästan utan att vi märkt det glider M/S Sandön in mot Spetsnäset, och kanalen tar återigen vid. Nu åker vi på den del av sträckan som av många anses vara den vackraste. Skogen är djup och tät, à la John Bauer. Höga tallar, mossbelupna stenar. Såg vi inte Tuvstarr skymta fram bakom ett träd?