Två dagars kryssning med klassisk kanalbåt

Kanalbåtarna, som ingår i Rederi AB Göta Kanals flotta, har trafikerat kanalen sedan slutet av 1800-talet. Idag går de på diesel men ombord har stilen hållits intakt. Inredningen är tidstypisk med mycket ädelträ, mässing och medaljongtapeter.

Spännande slussning fascinerar

Efter att ha slussat in i kanalen från Motala hamn, når vi snart Borenshults slussar. Det går förvånansvärt fort när Dianas skrov sjunker i takt med vattennivån. Sluss för sluss öppnas och stängs. Totalt tar det cirka 40 minuter från den översta till den understa. Borenshult har fem slussar och är kanalens näst längsta slusstrappa. På land samlas åskådare och tittar nyfiket med smått avundsjuka blickar. Diana är en ståtlig kanaldam. När vi kommer ut på Boren tar de ljumma sommarvindarna fart, svalkar och smeker i takt med det glittrande vattnet. Ovanför oss seglar några måsar.

Sång och musik med mässingsorkester ombord

Ja, aldrig blir det långtråkigt. Min bok blir liggande oläst till förmån för det svenska landskapet som passerar revy längs kanalens stränder och fascinerar med sina ständigt skiftande vyer. Vid slussningarna kan man kliva av och sträcka på benen. Mest känd är Carl Johans slusstrappa i Berg som också är kanalens längsta. Här är det lika spännande att befinna sig på land som mitt i slussandet. Folk samlas för att titta på när båtarna slussar. För den som vill passa på att se sig om finns restauranger, aféer, en glassbar och minigolf på kanalens sidor. Längst ner mot sjön Roxen ligger ett bad men många ligger och solar direkt längs kanalkantens sidor. När solen sjunker och middagen vid vita linnedukar i salongen är avklarad bjuds vi att kliva upp på övre däck för kaffe och efterrätt. Kaptenen har en överraskning åt oss, en mässingsorkester från Linköping. Snart sjunger vi alla med i ”Oboy, oboy, oboy” så det ekar över Roxen.